idag finns tid?

Det finns så mycket tid här i världen. Var ska man göra av den? Tid i sig verkar vara ganska värdelöst.

Vad menar jag egentligen? Det handlar om det slitna uttrycket "man måste stanna upp". Det känns som att när man väl lyckats göra det är det som att hamna i en jättebasäng av tid. Det är inte så att jag plötsligt hinner med allt jag vill eller ens skulle hinna det om jag skärpte mig. Det är mer som att det plötsligt inte spelar någon roll. Tiden går så långsamt och allt är lite mindre stressigt. Jag tror jag har hamnat i det stadiet nu. För inte alls länge sedan kunde projekt som att ta sig någonstans och uträtta ett ärende kännas jättebökigt bara för att det tar tid att cykla. Det känns inte alls som ett problem längre.

Man skulle kunna tänka sig att det jag pratar om är att ta makten över sitt liv. Men nja, det är det nog inte heller. Att ha makt över det måste ju vara att veta vad man ska göra med den, annars kan det bara vara en möjlighet att ta makt. Samtidigt är det inte vanmakt som i känslan av att vara jagad av sina måsten.

Hmm, det verkar som att det måste funderas på mer. Fortsättning följer helt enkelt.

Det finns en risk att min blogg kommer att bli rätt degig utan bilder. Ett bra ord: digitalkameraångest.