Först artikeln om de två Scanpix-pristagarna nedan
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2136751.svd
Sedan dessa av Julie Rocco:
Varpå jag skrev:
Du är överallt
Genom din kamera färger
Visar mig bilder
På en väld som glider isär
Lika självklart som rymden
Något har blivit fel
För hur jag än springer
Känns det hur allting blir trångt
Du kan inte bryta mig loss
Inte släcka allt brus
Som fyller våra öron
Naglar oss fast mot väggar
Vägrar att släppa sitt tag
Men du kan röra dig fritt
Du har sagt upp din bekantskap med verkligheten
Slutat att vara svag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar