fredag 2 januari 2009

Bortglömt ihågkommet

Värt att nämna kanske: Den här dikten är så klart inspirerad av René Descartes.
------------------------------------


Jag älskar

Den förfärliga hetsen över livet
som springer framför oss
krossar allt i sin väg

- alltså finns jag

Jag älskar

Vi kunde ha gjort oss själva till vinnare.
Jag kunde ha berättat för er alla vilka priser och belöningar som fanns att vänta.
Men de orden fastnade.
Jag fastnade, fast alla hade sagt åt mig att akta mig för glappet.
En syntetisk röst på tåget mellan då och nu ständigt varnade.

- alltså finns jag

Jag älskar

Och där föddes han, poeten utan minne,
som dansade med er över de svarta tangenterna och ändå erinrade sig allt som varit.
Han som såg ett varningens finger höjas gång på gång men aldrig förstod det.

Jag älskar - alltså finns jag

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vackert.

Johan sa...

Ooo! Min första kommentar Karin! Nu ska jag fira med att fika mig fördärvad imorrn och tänka lite på dig :-D