Alla tröga hjul som rullar

Kroppen bultar och skriker
Halsen försöker säga sitt men jag tystar den
Ensam med tankar på ett förhållningssätt till en värld där ute

Söt deg och guld i kopp
Prasslande papper där andra människor har sagt sitt om vad de sett

Vintriga vägar har så många gånger
tagit mig till stockväggars lugn

Radar upp dagar på en hylla som dalahästar på spiselkransen
Omöjligt att urskilja vilken som stod där först
En projektion av tid i vårt gamla allmogehem
Där sol och ved blev till olja och bensin blev till en smältande vinter och samma kallnande sump i pannan
Och alla tröga hjulen rullar ändå